Fas två, & NY BLOGG!

Jag tänkte egentlige göra detta inlägg imorgon, men jag har tid nu så jag passar på :)

Jag vågar ju sällan skriva om träning och kost längre. Eller jag skriver om det, men inte något brutalt alls. Jag kollade igenom lite i min blogg förut på gammla inlägg. Haha alltså jag förstår faktiskt att alla ser mig som en galning när det gäller detta ämne, för då skrev jag verkligen allt jag tänkte! Men eftersom jag numera inte vågar göra det känns det onödigt att ha en "stay in shape blogg". Och ännu mer onödigt känns det med tanke på att jag verkligen jobbar på att försöka släppa denna fixering. Det är ingen lätt match, men min pappa sa något klokt som va fint. "Sandra, det spelar ingen roll hur man ser ut, det är vad man har i hjärtat som räknas".♥

Men om man har höga krav på sig själv är det ända som hjälper att lyckas. Och att lyckas är något jag älskar, speciellt inom detta ämne. Att klara lite mer på träningen, att somna med tanken att "fan va nyttig jag va idag" och att se resultat när något jag aldrig kommer sluta smila över!

Efter jullovet satte jag upp nya mål. Den första fasen varade i 9 veckor. Mitt mål var att gå ner 5 kilo. Inte för att jag skulle dö om jag inte gjorde det, men det var viktigt för mig och det är vad man själv känner som spelar roll. Och jag lyckades faktiskt, även om dom siffrorna inte lär vara lika fina nu efter detta lov!
Imorgon går jag in på fas två. Den varar fram till sommarlovet, fast kanske inte lika seriös. Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska få ut av fas två, eller jo det vet jag. Inte 5 kg till. Men med lite finare ord så ska jag se om teorier stämmer ihop med praktiken och använda mig själv som offer! haha ne det där lät konstigt.. Aja jag får se vart fas två leder. Kanske någonstans, kanske ingenstans? Men jag måste ju erkänna att jag tycker att det är himla kul att sätta upp mål och försöka lyckas med dom också! :)

Man kanske borde försöka nå drömmarnas dröm nu? Jag fick iaf ett litet hopp om det. Så förlåt mig, men jag lånade en bok som jag hoppas kan hjäpa mig. Och STOPP, det var det sista förbjudna jag skrev i mitt liv ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0